Även om jag kanske inte hann uttrycka mig speciellt mycket innan sorgen infann sig dagen efter förra månskensritten, så var den turen såå himla trevlig! All positiv respons på grimmorna som hästarna rids i, att dom slipper onda bett, att få tänka till och rida med Kroppen och tanken. Allt som jag vill förmedla kom ända fram till kunden, glada hästar och nöjda kunder. Det får mig verkligen att lyftas och vilja mera, och framför allt ge mina hästar hundra pussar och kramar för att dom är så himla duktiga! Säkert lättade över att slippa dras med endast deras dryga ägare en stund ;)
Kunden gav som förslag att jag borde hålla kurser i det här. Och visst skulle jag kunna ha det, men det är inte riktigt vårat specifika område, än. Justnu vill jag bara att vi ska utvecklas, ännu mer ut i skogen. Men om det är det kunden vill, och okej jag har haft en tjej här på veckolektioner, så får jag ta och fundera på det framöver. Men som sagt, justnu ut i skogen ännu mera! Till våren/sommaren planerar jag en flerdagarstur med alla hästar, själv eller med några som vill med?
Snape rider dock inte ens utanför gården..
Blir alltid lika fascinerad över att vi har en sån duktig hästmänniska så nära hemmaplan! Kallblodsstoet som jag rider
SvaraRaderaär rejält skeptisk till mycket. Jag och ägaren tränar från marken med kommunikation o tolerans, han tömkör mycket o jag tränar akademiskt. På banan funkar hon oftast bra men på uteritten ser o hör hon allt, vad som helst taggar igång henne och får henne att börja takta, trampa och vilja stressa iväg. Min tanke är att få henne trygg, hon ska lita på att jag håller koll på omgivningen. ..men hur gör jag??