Modiga ridgäster

I tisdags hade jag och hästarna två ridgäster inbokade. Dom ville komma tidigare och självklart fick dom det! Trots att jag inte ens gått ut och börjat med allt jag vill hinna med innan en tur. Tex ge hästarna något att tugga på så att magarna orkar med en tur, mocka, kratta, lägga fram borstar, ta upp sadlarna, borsta genom hästarna, fixa hovar och sätta mig och gå genom säkerhetsrutiner, rutiner för mina turer och annat jag behöver komma ihåg och sen sitta med en kaffe och andas en stund. Men det hanns alltså inte med nu, det fick gå ändå. Och tur var väl det, jag måste lära mig att slappna av och ta saker som det kommer.!

Hästarna fick komma ut direkt och tugga lite hö medans gästerna kom och vi pratade lite. Hästarna var extra lurviga och dammiga efter en vilodag så tur var väl att tjejen som skulle rida uppskattade att få borsta och mysa häst. Vi bestämde att killen som var ganska rädd och osäker skulle få ta Star som är en klippa med nybörjare. När hästarna var klara så började vi då med att han fick stå bredvid henne vid bogen, andas och känna på henne och hennes närhet. Sen körde vi lite ledövningar för att komma igång och slappna av ännu mer kring hästarna, dessutom är det bra att kunna ifall vi behöver kliva av ute.

Efter en stund kändes vi faktiskt avslappnade nog att sitta upp och gå igenom nödstoppen, one rein stop. Den är viktig att kunna tycker jag, ifall hästen skulle dra för det är inte kul att sitta på en häst i sken. Nu så har ju jag tränat hästarna mycket att stanna istället för att fly om dom blir rädda för något, men ändå.. man vet aldrig vad som händer. Jag gick som vanligt genom sitsen, händer, blicken, mm mm hela kroppen och andas. Haha känns som jag aldrig kan få nog av att tjata om att andas, även på mig själv. Det finns inget skönare än att bara stanna upp och ta ett djupt andetag och bara slappna av.

Star var liite dryg och ville stå och äta, och stackars killen fick kämpa med att få upp huvudet, försöka få runt henne, försöka få fram henne och tillslut backa henne därifrån. Han gjorde det faktiskt riktigt bra, men en sån där prinsessa kan vara orubblig när hon bestämt sig för något. Så det måste jag träna på med henne nu, att inte vara så bortskämd som hon blivit nu efter sjuktiden. Efter många varv och vändningar och håll upp blicken och släpp fram tyglar och sitt hit och dit tjat så traskade vi tillslut iväg på led. 

Det gick faktiskt riktigt bra tycker jag, över vatten, lera, broar, genom sly och skog. Och såklart massa väg, ni ska inte tro att jag bara plågar våra gäster med svår terräng. Oftast hålls våra turer bara i skritt, det är så härligt det också. Men de här gästerna tyckte jag var lite extra modiga och alerta på nya äventyr (hallå dom hade ju ens tagit sig hit, så modigt), så dom gick med på en del trav och tillslut även en galopp. Så duktigt gjort för att vara första gången hos oss! Annars får man oftast inte in känslan helt direkt på första turen och kanske bara vill njuta i skritt. Men de här, det var modigt gjort. Verkligen imponerande.

Som om de inte vore nog att gästerna gjorde framsteg hela tiden och var så duktiga så var hästarna väldigt snälla (som vanligt då hehe). Jag är väldigt noga med att prata med hästarna också och se så dom är nöjda. För en stund där i början så slängde Miranda mycket med huvudet med sin gäst, så vi testade att hon skulle fokusera mera på att rida med sitsen och släppa på tyglarna. Och det verkade lugna sig då, mina hästar är så tränade att gå lugnt på lös tygel men det är klart det är svårt för gästerna i början att känna sig trygga att släppa. Men som sagt gick det jätte bra. Det var så härligt och jag glömde tillomed att jag egentligen var jätte trött efter att ha jobbat natt och bara sovit nån timme (note till mig själv: Du är inte superman.) Juste, jag red Ricky och Druvan fick följa med på släp. Så skönt att hela flocken kunde följa med ut samlad, som världens naturligaste grej.

Efteråt var hästarna väldigt nöjda efter en fin timmes ridning och jag gav dom välförtjänt hö i näten i hagen, tänkte att nu ska dom få vila och mysa i solen medans jag försöker sova ikapp lite. Som vanligt måste jag ändå kliva ut på trappen då och då för att bara få se mina hästar så harmoniska och mysiga längst ner i hagen.. Trodde jag ja! Dom stod uppe vid ligghallen och väntade som om dom ville ut mera. Haha snacka om att aldrig få nog. Mamma sa sen att dom hade varit helt galna när hon kom hem så hon hade gett dom (ännu mer) lite hö ifall dom va hungriga. Nöjda hästar och nöjda gäster gör mig till ännu nöjdare! Så hoppas dom blir återkommande :)

Som vanligt tog jag inga bilder.. Men lånar en på mig och Ricky av Tina som var här för nån vecka sen. Min nya fina Lakin McKey jacka där också ju!